Hur ska jag orka?

Jag och min sambo har varit tillsammans i fyra år. Men det är verkligen varit den här bergochdalbanan som många av er beskriver. Idag började vi bråka för att jag inte berättade exakt när jag kommer hem efter att ha varit och umgåtts med vänner över helgen. Hen blir då sur och skickar ett meddelande om hon inte bryr sig, att jag lika gärna kan vara borta flera dagar och att jag är defensiv. Trots att jag enbart har bett om ursäkt att jag sett fel på busstiden, och faktiskt fokuserat på att umgås med mina vänner. Jag har också varit tydlig med att jag ska bli bättre på att meddela exakt när jag kommer hem framöver. Det känns som jag behöver anpassa mig hela tiden, behöver tänka på hur jag agerar, vad jag skriver och exakt vad jag säger jämt. Jag känner mig ensam i vår relation och som om jag är den som måste hålla allt flytande. Jag gör verkligen allt hemma och hem kan inte se varför jag inte gillar att det är stökigt, ostädat eller dylikt. Hen ligger i sängen hela helgerna och jag får liksom ta hand om hemmet, laga mat, serva och fixa. Hen säger att jag själv har valt det genom att vara självständig och inte be om hjälp. Samtidigt tänker jag att vissa saker bara borde ske naturligt? Som att gå ut med soporna, plocka ut diskmaskinen eller dammsuga någon gång fånighet då. Så fort jag ber om hjälp så sker det med suckar eller kommentaren ”jag gör det sen”. Vet verkligen inte hur länge man ska orka? Jag vill gå till parterapeut men det går ju inte.. för ”hen har fullt upp på jobbet”, eller så är det jag som behöver jobba på mig själv för att hon minsann är färdigbehandlad eller ”det finns inget en terapeut kan säga som inte jag redan vet”. Jag älskar min partner otroligt mycket och på bra humör är hen helt underbar, men de här småsakerna som kan vända upp och ner på hela dagarna och få helvetet att bryta ut - det är så otroligt jobbigt och svårhanterat.